Igång igen och flyttat:
Efter en allt för lång paus har jag nu beslutat mig för att komma igång igen, jag nystartar min egen relation med mig själv;). Jag vill påpeka att denna igångsättning är på ett nytt ställe och eftersom jag är en man med så sjukt mycket viktigt att säga rekommenderar jag er till att kika förbi på följande adress:
http://hjalmarholgersson.wordpress.com
Den nya utformningen har inte riktigt satt sig ännu och jag har nu spenderat ngn dag åt att sitta och lägga in lite "Best of Hjalle", vilket är det mesta och det bästa av vad jag tidigare skrivit på denna sida.
Andra intressanta bloggar om: flyttat, ny blogg, wordpress, gammal blogg, nystart
Paus i arbetet
Ja, jag tänkte bara gå ut och kommentera mitt ickehandlande här i bloggosfären. Har inte skrivit ngt på den senaste tiden och kommer nog tyvärr inte göra det inom det närmaste heller, detta är inte på grund utav att jag har slutat tycka saker om vad som händer eller att det inte finns saker som jag anser vara värda att nämna. Jag menar Janne B kom ju med ytterligare att utspel i dag, växthuseffekten, derby mellan Boca och River, derby mellan Pool och Everton är bara några saker som jag skulle kunna sätta mig och skriva spaltkilometrar om.
Nej anledningarna är helt andra:
(Några av dem har jag redan nämnt i förbifarten.)
- Jag är ute på min sista praktik och ägnar mycket tid under dagarna att planera och genomföra lektioner.
- Jag har ingen dator hemma just nu så på kvällarna när jag har tid att författa finns inget att författa på.
- Jag funderar även å det grövsta på att byta bloggmotor men har inte riktigt orkat ta tag i det hela.
Jaha, och vad vill jag säga med detta?:
Jo egentligen är det väl bara ett sätt att försöka hålla ngn form av service gentemot de fåtal läsare jag har. Eftersom jag inte vill tappa er vill jag bara påpeka att jag inte är borta för gott utan detta är endast en paus.
Hjalle: "Men jag kommer nog snart igen!"
Gubben i korgen: "Aaaahhhh!!! GÅR igen menar du!"
Andra intressant bloggar om: liverpool, everton, boca, river plate, jan björklund, växthuseffekten, paus, praktik, datorstrul
Angående vårdnadsbidrag, retorik för detta:
Allt som oftast i debatten om vårdnadsbidrag har alliansen fört fram argumentet att föräldrarna borde få vara hemma med sina barn, för de vet minsann vad som är bäst för sina barn. Detta argument är det som tycks väga tyngst när regeringen deklarerade att åtgärder tagits som gör att vårdnadsbidraget kommer att införas nästa år. Ja så många andra argument tycks ju inte finnas eftersom all forskning visar att vårdnadsbidraget är en ren kvinnofälla och rycker bort mattan under fötterna för barnomsorgen. Men om argumentet ska tas på allvar blir en direkt reaktion att en rad reformer bör genomdrivas: Om fallet var så att föräldrarna hade vetat vad som är bäst för barnen hade vi redan i dag kunnat sluta alla professionella utbildningar för lärare, fritidspedagoger, förskolelärare, psykologer etc. För eftersom föräldrarna faktiskt vet vad som är bäst för sina barn har ju inte dessa professioner några funktioner. I stället hade vi kunnat låta all form av ”barnpassande” skötas av folk som varit föräldrar.
Vi skulle kunna slänga ut all form av expertis inom området för vetenskap kan vi ju uppenbarligen inte lita på, eftersom det är föräldrarna som vet vad som är bäst för barnen.
När de normerande klassernas kvinnor kan vara hemmafruar kommer morgondagens beslutsfattare att fatta beslut utifrån de könsstereotyper som de blir insocialiserade i. Detta är varken det bästa för de barn eller de föräldrar som aldrig kommer att få tillgång till maktens verktyg.
Andra intressanta bloggar om: vårdnadsbidrag, föräldraupproret, alliansen, maktstrukturer, kvinnofälla
Gå på BIO!!!
För er som inte vetat om det på förhand vill jag säga det här en gång för alla: Jag älskar mitt kära Göteborg! Att jag erkänt det så här i inledningen gör att ni har chans att förhålla er mer objektiv till det som jag nedan kommer att säga:
Det finns alltid anledningar till att besöka Göteborg, men stundtals finns det större anledningar till en visit. Eftersom Gbg är beläget där den är så är det en helt fantastiskt underbar sommarstad att besöka. Beroende på den stundtals unika arkitekturen som har rötter i arbetarklasskvarteren bör ni besöka Gbg. Gillar ni att drömma er bort inför en häpnande ridå byggd av mänskligt skapande i symbios med naturens skönhet bör ni ta er till Götaälvbron och ställa er och blicka ut över hamninloppet, vilken tid som helst på dygnet hela året om. Uppskattar du underfundiga ordvitsar bör dum omedelbart bege dig till 7:ans ölhall och avnjuta en lager och samtalen som pågår i lokalen.
Alla dessa anledningar är, i alla sin glans, föga jämförbara med den anledning som finns att besöka ”Götet” den kommande veckan med startskott i afton. Det är nu den årliga filmfestivalen i Göteborg, som passande nog kommit att kallas ”Göteborg International Film Festival”, börjar. Denna filmfestival som bjuder på filmer från världens alla hörn är anledningen till att första veckan i februari är det klart tydligast lysande veckan i Göteborgsalmanackan. Varje år har festivalen olika teman som gör ämnar till att göra att den innehåller så många nyanser som möjligt. I år faller t.ex. ett speciellt ljus över filmer från Vietnam, Gamla och Nya mästare och eftersom festivalen fyller 30 finns det ett alldeles eget tema som uppmärksammar filmer som blivit hyllade vid festivalens tidigare årgångar. (Detta är bara ett axplock av de 19 teman som vi finner vid årets festival.)
Japp!, detta är alltså ren och skär reklam från min sida. Självklart vet inte festivalen om att jag gör detta men den förtjänar all reklam den kan få, för den är fantastiskt bra. Kan ni inte gå på den i år rekommenderar jag att ni bokar in den till nästa år så lovar jag att ni får ett kulturellt utbud som tillgodoser den mest kräsna filmkritikerns behov.
Själv ska jag sparka igång min festival med att i kväll gå och avnjuta la Ciudad de los Fotógráfos som speglar människorna som arbetade med att, via fotografier, berätta för världen vad som utspelade sig bakom Pinochetregimens murar…
Hoppas vi syns på en bio inom den snaraste framtiden…
Andra intressanta bloggar om: Göteborgs Filmfestival, Göteborg, turism, film, biografer, Vietnam
Vidare betraktelser av TV- utbudet:
Vill först bara påpeka att jag är medveten om att de fåtal trogna läsare av denna blogg inte kunnatb ta del av mina tankar på ett tag. Detta är därför att jag har blivit datalös hemmavid efter att min kombo lämnat mig och tog sin dator med sig och att jag haft sjukt mycket att stå i. (Tro det senare eller ej, men så är det.) Snart hoppas jag dokc att jag ska kunna börja lägga ut lite oftare igen... Till inlägget:
I mitt näst senaste inlägg skrev jag om att de TV- serier som vi blir överösta med fastslår könsstereotypa roller. Jag tänkte nu spinna lite på det ämnet då det inte endast är könsstereotypa ideal som skapas i denna svär.
Det är i huvudsak den vita medelklassen som står i centrum i de olika dramatiserade underhållningsprogrammen och det är deras värld och leverne som skildras. Lärare, doktorer, advokater, präster, etc. är så starkt representerade att vår generation matas med bilden att 75% av USA´s befolkning arbetar inom sjukvården. (På riktigt, hur många serier som utspelar sig på sjukhus är det lagligt att göra!?)
Visst finns det undantag, det finns en rad ”svarta” TV- serier, men då utspelar de sig i övre medelklassmiljöer med medelklassproblem.
Visst finns det ett fåtal serier som utspelar sig i mer arbetarklassmiljöer med arbetarklass problem, men då är de ”vita” serier. I dessa serier råder den gemensamma agendan att en arbetarklassman är korkad, fet och för ett resonemang och tar beslut som en tolvåring medan hans mycket snyggare fru är emotionellt mogen, rationell och allmänt en mycket bättre människa. (Hur fan frun någonsin blir attraherad av sin man framkommer aldrig…)
Ideal, ideal och åter ideal som vi blir matade med. Då har jag inte ens orkat ta tag i saker så som heteronormativiteten, kärnfamiljspropagandan… Det är dessa färdiga paket som vi blir matade mellan och i den fria marknadens namn tvingas välja mellan, ja vilket jävla val!!!
Det är den valfriheten som den fria marknadsbildning ger oss 2006
Andra intressanta bloggar om: TV, fri marknad, klass, etnicitet, ideal, normer, sjukhus,
Australien Open, i dag: En arena för den komplexa Balkankoflikten
Det andra är det helt absurda faktum att det är efterdyningarna av Balkan kriget som gör att just dessa två grupper visar upp det människoförakt de nu gör, på en plats på andra sidan jorden! Av bilderna att döma vara många av deltagarna någonstans i “mid twenties”(givetvis var de även män). I Australien finns det en ganska stor koloni från Balkan. Med tanke på åldern på “kompatanterna” i korrelation med att gemene balkanes inte tjänar så stora summor pengar att de kan unna sig en tripp till Australien för att titta på den “vita sporten”, är det troliga att merparten var människor som vuxit upp i Australien men vars föräldrar härstammade från Balkan. Genom detta var merparten av dessa män inte inne i stormens öga när det begick sig på 1990- talet, troligt är att de även kände en stor samhörighet över de socialt konstruerade gränserna som motiverade ödeläggandet av x- antal tusen människors liv i samma “storm”. Trots dessa faktum har detta “vi och dom”- perspektiv fått ett så starkt genomslag hos delar av en generation som kunnat hålla sig någotsånär distanserad till kriget att jag ser unga män med stolthet stå och knyta lill- och ringfingret så att endast tummen, pekfingret och långfingret står upp. Genom detta använder de sig av samma symbolik som de våldtäckande, mördande och rasistiska soldaterna som gjorde detta under serbisk flagg under kriget.
Sjukt?, GUD JA!!!!
Illa?, VÄRST!!!
Vad vill jag då säga (mer än att upplysa om den absurda händelsen)? Tja, antar att jag bara vill påpeka hur viktigt det är att vi inte tillskriver olikheterna mellan oss större betydelse än vad de har. De inomgruppsliga olikheterna är minst lika stora som de utomgruppsliga. Med denna inställning minimerar vi riskerna för att bygga våra “insikter” om andra på demoniserande fördommar.
P.S. För att få en större förståelse på hur de ökade antal inbördeskrig som plågat världens befolkning de senaste decennierna, rättfärdigats, utkämpats och vanställt generationer av människor, rekommenderar jag Helena Lindholm Schulz eminenta bok “Krig i vår tid”. D.S.
Andra, kanske intressantare, bloggar om: balkan kriget, Australien Open, rasism, främlingsfientlighet, fördommar, huliganism, tennis, Helena Lindholm Schulz, Krig i vår tid, krig
Måste ju synas...
Jag har placerat min blogg i Göteborg på bloggkartan.se
Intressant va?
Tiden är inne då män är män...
Ännu en av samma slag verkar vara den man på affischen som verkar uppträda allt oftare och oftare i dessa serier. Den känslolösa mannen som stundtals får lite existentiella "minor breakdowns", som aldrig egentligen påverkar dess karaktär, för vad som är det mest påtagliga med dem är att de är bäst, BÄST! Runt dem flaxar människor som besitter stereotypa kvinnoegenskaper, det är överkänsliga, veliga och irrationella medarbetare som måste luta sig mot “den bäste”. (Påtagligt ofta utspelar sig detta i sjukhusmiljöer, nästan uteslutande är de frontlinjebyråkrater.)
Jaha, är detta nu ngt som jag måste ta upp eran tid med? Är detta inte ännu en gång ett ideal som sprids som hjälper till att låsa fast könsrollerna? Vet vi inte redan om detta och vad är det som egentligen är nytt?
I och för sig tycker jag att påpekande av denna sort är nödvändiga så länge som vi blir påverkade, begränsade och kategoriserade av dessa stereotypa roller, men det är inte därför det behandlas här. Anledning till att jag kände att jag var tvungen att skriva om det är att det verkar som om det är ngn/några nånstans som sitter och släpper igenom vad som ska visas i dessa TV-serier som tycker att vi måste arbeta hårdare för att slå fast könsstereotyperna. För jag upplever, som jag uttryckt tidigare, att dessa stereotypa och rediga TV- män dyker upp i större och större skala hela tiden, samtidigt som vi blir mer och mer utsatta för “sitcomes” som följer “God lucking housewife with fat chauvinist husband” modellen. Det är som att dessa några arbetar hårt för att fastslå de traditionella könsrollerna i TV och att det är en tidsfråga innan Robert Aschberg och Göran Skytte får sändning på prime-time där de kan diskutera hur feministerna tagit ifrån dem rätten att vara män…
Men det finns ljusglimtar för samtidigt som detta ser i vi i USA´s grannland att i den Kanadensiska delstaten Ontario har högsta domstolen slagit fast att en familj kan bestå av fler än två föräldrar. Detta kom sig av att två kvinnor som lever i ett parförhållande där de tagit biologisk hjälp av en man för att få ett barn, tillsammans med mannen processat så att all tre parter är juridiska föräldrar…
Jaha, var det intressant?Inte?, men då finns det Andra bloggar om: könsroller, TV-serier, USA, könssterotyper, jämställdhet
Bloggutmaning
1. Hur länge har du bloggat?
Sedan sommaren 2006
2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv började blogga?
Eftersom jag är en så fruktansvärt fin och fördomsfri människa hade jag inte målat upp några stereotyper om detta…. (Läs, inte fan vet jag!!!)
3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Vet inte om jag är riktigt förälskad i ngn, men alla de jag har länkat till är sådana som jag läser regelbundet och anser vara mycket bra på olika sätt. Framförallt vill jag här lyfta fram ”Tingsnotarien” för att den bloggen är uppbyggd på den form av bittra vardagsbetraktelser, med bitsk humor som jag älskar.
4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Utan att ha läst dem på länge, tycker jag nog att några av de första var några av mina bättre…
5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Ca 10 stycken
6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
Ingen är ngn forma av dagbok, utan ”Tingsnotarien”… Samhällsdiskuterande bloggar är de alla på ett eller annat sätt..
7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om.
Återigen, säger jag ”Tingsnotarien”. Fast fan, vet inte om vi är så olika..
8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
Jag tycker inte om ngn en mig själv!!! Nej men allvarligt så är det nog de jag länkar till…
9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Vet inte så noga. De tycker nog att det är trevligt.
10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Anna säger att jag är det i alla fall… Jo men det är jag nog, gillar ju att diskutera, men har fått indikationer på att jag i mina åsikter är mer kompromisslös på bloggen än i vardagligt tal..
11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Äh, jag har inga hemligheter… Men å andra sidan har jag inget intresse att diskutera mitt privatliv på bloggen (det får mina vänner nog med ändå) om det inte är så att det hjälper till att belysa samhälleliga strukturer…
12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
Mitt hat gentemot Ernst Billgren. Därför att det är kompromisslöst och konstant, samtidigt som han är en totalt ointressant person…
13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
Ja, jag blir ju väldigt glad när jag får reaktioner på det jag skrivit. Sedan är jag ganska övertygad om att min självkänsla inte bottnar i bloggen, därtill är jag redan allt för självgod.
14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Ja, i viss mån. Det viktiga är ju inte vem du är utan vad du tycker och vad du tycker om;)
15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?
Icke.
16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Äh, det är ju så jävla mycket som är skadligt….
17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
Jag har en ganska stor tendens till att vara ganska rädd för att folk ska missförstå mig och tycka illa om saker jag tycker för att jag, i mina ögon, blir missförstådd. Detta går nog inte så mycket ut över bloggen som över mitt sociala liv…
18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Jodå, det har jag gjort ngn gång. Men inte riktat mot den som skrivit bloggen utan för att jag lackat ur på idiotiska kommentarer till bloggen.
19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Att jag stundtals känner att det är svårt att få ner alla mina tankar i skrift så att jag blir missförstådd på ovan beskrivna sätt.
20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
Om två år, hmmm. Vet inte riktigt, men eftersom jag skrivit resedagbok tidigare är ju detta ett andra sätt att blogga på. Det är möjligt att jag skriver i nuvarande tappning eller på ngt annat sätt.
21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Visst påverkar en grupp mest varandra, men samtidigt har det blivit ett nytt forum i samhället. Dyker ett nytt fenomen upp i samhället ser jag det som en omöjlighet att det inte påverkar det samma, när dessutom många riktar in sig på att diskutera samhälleliga fenomen och presenterar sina tankar runt dessa blir min övertygelse om att det på ngt sätt påverkar än djupare.
22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Ja, jag när ju ngn naiv förhoppning om att vara mer deltagande i samhällsdebatten via bla insändare. Bloggandet gör att jag tränar min förmåga att i denna form uttrycka mina tankar och åsikter för detta. Samtidigt hjälper mig bloggandet att hålla mig à jour med vad som händer inom de områden som intresserar mig.
23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Ja, det gör ju även det att jag håller mig à jour och får utmana mina tankar och funderingar. Sen gör det också att jag finner folk som jag tycker sitter på en massa bra åsikter och det är ju väldigt trevligt.
24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Den enda som inte antagit utmaningen som jag känner att jag kan tillfråga är Aquina.
Hoppas det var intressant. Dessutom bjöd jag ju denna gång på en lätt beige bakgrundssfärg...
Andra bloggar om: bloggutmaning
Vi kan inte säga att EU givit oss fred!!!
Vi har tämligen svårt att avgör vad som egentligen är intentionerna pga dolda agendor, områden som inte diskuteras etc. Att kalla EU ett fredsprojekt är ett ganska enkelt sätt att få opinionen med sig. Anhängare av projektet är även mycket glada i att påpeka att det inte varit några krig inom projektet sedan det startades, vilket i ett historiskt perspektiv är mycket unikt. Detta tar anhängarna som ett bevis på att EU de facto är ett lyckat fredsprojekt, ett argument som är omöjligt att motbevisa. Men det är faktiskt också omöjligt att styrka att EU är ett lyckat fredsprojekt.
Att Sverige inte legat i krig med Danmark är, om vi kollar tillbaka på de senaste 500 åren, ngt som är minst lika iögonfallande som det faktum att det de senaste 60 åren inte har varit några krig som utspelat sig på mellaneuropeisk mark. Mellan SVE och DAN har inga stridigheter utspelat sig under denna oberoende om ingen varit med i EU, om en stat varit med i EU, eller om de båda varit med i EU. Jag har inte hört ngn som hävdat att det är EU som är anledningen till detta fredstillstånd. Vad jag vill komma fram till är att:
Vi kan inte med ngn vetenskaplig grund uttala oss om vad som eventuellt, möjligen eller troligtvis skulle hända “om inte…” Vi kan helt enkelt inte säga att det skulle utspelats stridigheter mellan Frankrike och Tyskland om inte länderna skapat en kol och stål union. Men med empiriska belägg kan vi bl.a. säga följande:
EU är ett projekt som skärmar av medlemsstaterna från övriga världen i allmänhet och syd i synnerhet, genom att projektet bygger murar som gör att människor får svårare och svårare att komma in.
EU är ett projekt som skärmar av medlemsstaterna från övriga världen i allmänhet och syd i synnerhet, genom tullmurar och subventioner som gör att råvaror från de länder som väst har gjort till råvaruproducenter inte kan komma in på den protektionistiska marknaden.
EU är ett projekt som försämrar möjligheterna till välfärd och fördelningspolitik genom konvergens kraven.
Andra intressanta bloggar om: kol och stålunionen, EU, fredspojekt, vetenskap
Hur många fel kan jag ha?
(För er som undrar har jag som förklaring för mig själv att anledningen till att jag inte syns högst upp på bloggtoppen är att jag hela tiden misslyckas med att länka bra. Det kanske inte är bra att sluta, ty då riskerar jag att min självkänsla endast går att återfinna i historien genom att jag upptäcker att ingen läser skiten ändå.. Men jag e inte bitter.)
Sedan är det ju faktiskt problem att få folk att komma till min sida när jag inte kan stava rätt till de länkar jag faktiskt lyckas med. Så nu ska jag försöka att en gång för alla få slut på min html-länks-analfabetism och sedan ta tag i min dyslexiki....
FAN!!!, jag har gjort det. Skrivit en blogg utan samhällsintresse och med enbart fokus på mig själv... Lovar att försöka att aldrig göra om det.
Även om inte detta blogg var det så kan det finnas intressanta Andra bloggar om: bloggtoppen inkompetens länkar självinsikt
i
Two down:
I dag kom rapporter från Washington att USA inte ville se Saddam avrättat än. Jag säger inte att USA inte ville detta, men det visar ännu en nyans av den förfinade retorik som USA kör i internationella politiska frågor. De ger uttryck för en större humanism och korrekthet som ger dem ökade sympatier...
Andra intressant bloggar om: SaddamHussein SaddamHussein USA 2006
Mobbare är inte onda!!!
He strikes again!!!
Folkpartiet i allmänhet och Jan Björklund i synnerhet gick till val på det nu minsann skulle rensas upp i den flata och flummiga skolvärlden. Dessa vallöften tvekar nu inte ovan nämnda parter att infria. Knappt har beslutet om nationella prov i yngre åldrar landat förrän Björklund lanserar sin vision om att redan till hösten så ska en lagförändring komma till stånd som innebär att elever som definieras som “mobbare” ska kunna tvångsförflyttas från skolan utan föräldrarnas samtycke.
Jag tänker inte här diskutera problematiken runt vem ska definieras vem som mobbare, utan bara belysa att det finns en problematik här som påverkar varje enskilt fall. Vad jag här i stället fokuserar på är det faktum att Jan Björklund lägger fram förslaget som ett skydd mot “svaga” elever. Bakom denna retorik gömmer sig en föreställning om att mobbare är starka elever i den struktur som skolans utgör. Detta är knappast ett faktum som vi kan fastslå som en generell regel. Genom att fastslå att de är starka ser vi inte de problem som dessa elever har och minimerar därmed riskerna att kunna hjälpa även dessa elever med de åtgärder de behöver för att fungera på ett socialt acceptabelt sätt i skolvärlden. Med skolministerns retorik identifieras de i stället som onda och något som skolorna ska stöta ifrån sig, vilket knappast ger dessa elever den stimulans som behövs för att de ska bryta sitt negativa beteendemönster. Det blir också intressant att se förslaget i ett större samhälleligt sammanhang. Om det nu är så att mobbingen upphör på en skola genom att mobbaren förflyttas kommer ju mobbaren att hamna på en annan skola. Genom att förflyttningen därmed blir behandlingen kommer med all säkerhet samma beteendemönster uppstå på en ny plats. Hur ska detta hanteras?
Björklunds förslag innebär mer eller mindre att en mobbare är rättslös. Vilken hänsyn ska tas till om denna elev faktiskt mår sämre av att flyttas? (Om så är fallet kommer troligtvis inte mobbarens negativa beteende minska i skala.) Har vi rätt att flytta en elev från en skola om den faktiskt mår bra på den skolan? Frågorna som Jan Björklunds förslag skapar är många mer än de obehagliga utropstecknen som det innefattar.
Andra bloggar om Intressanta: JanBjorklundAndra bloggar om: mobbingAndra bloggar om: skolaAndra bloggar om: FolkpartietAndra bloggar om: skolpolitik
En synnerligen god jul önskar jag er, mina välartade kamrater!
Dessa rader skrev Tage Danielsson för ett par decennier sedan. Det kan vara bra att tänka på dem lite, för samtidigt som jag i kväll, ännu en gång, kommer att avnjuta världens bästa julsaga är jag kusligt medveten om att jag precis avlyssnat ännu en sändning från ekot. Där meddelade uppläsaren att 10% av medborgarna i Frankrike lever under fattigdomsstrecket, i De förenta Staterna vet jag att samma siffra är 12% för hela befolkningen och ¼ bland de som kategoriseras som "svarta amerikaner". Hur siffrorna är i de andra länderna som regeringen, Svenskt Näringsliv, tankesmedjan Timbro m.m. har som förebilder för sin socialpolitik och när de skriker; ”vi måste höja chefslönerna för att kunna locka hit cream de la cream”, vet jag inte riktigt. Men vad jag vet är att jag hela tiden har ett ohämmat behov av att faktiskt påpeka att om vi låter dessa ”Ondskans Axelmakter” (ha!, nu är det uttrycket MITT och jag kan använda det när och hur jag vill, ledsen Georgie boy) kommer vi snart kunna åka ”ner i slumkvarteren” (uttalas bäst med en kraftigt av målbrottet präglad röst) även i Svedala på julafton.
Men en God Jul önskar jag trots detta eder alla i och med detta!
Matproducenterna är vad vi äter...
I mitt senaste inlägg babblade jag en del om att jag ansåg att det skulle finnas mer korsmärkning av konsumtionsvaror. Det är alldeles för svårt att hitta både nyttigt och ”bra” producerat käk var egentligen hel min ståndpunkt.
Jag fick ett svar av den mycket angenäma bekantskapen Annika där hon med glimten i ögat talade om för mig att jag gav uttryck för ett i-landsproblem. Jag anser mig inte vara en människa utan humor och tog inte på ngt sätt illa vid mig av hennes påpekande utan ett leende sprack fram i mitt annars så stenformade ansikte när jag läste hennes kommentar. Detta ska alltså inte ses som ett svar på hennes kommentar utan ett viktigt inlägg som spinner vidare på det skrev förra gången. Vill även passa på att påpeka att jag inte är vad jag äter, jag är ngn helt annan. Jag lovar!!!
Vi blir till mångt och mycket gödda av vad tredje världens jordbruk producerar, de producerar helt enkelt mycket för att vi ska käka. Deras matproduktion anpassas därmed av vår konsumtion. Därmed påverkas även deras kost av vad vi äter:
Slutsats:Ju nyttigare vi äter, desto nyttigare och bättre kan matproducenterna äta. Ju mer ekologiskt hållbart vi äter, desto mer ekologiskt hållbart kan matproducenterna äta.
Obs: Undertecknad stödjer INTE den tämligen stinkande marknadsekonomiska teorin om komparativa fördelar!!!
intressant
